Progress i sovrummet

Vår dotter har alltid varit en sådan bebis som man måste tvinga att somna. Hon blir tjurig, gnällig och till slut bara ledsen och det är väldigt få gånger sedan hon föddes som hon somnat helt själv utan att man "hjälper till". Vi har behövt ha henne i famnen, buffa på rumpan, vagga, gunga eller dansa med henne. Eller skaka vagnen. Rörelse helt enkelt. Det är som att hon kämpar emot in i det sista, hon vill inte missa något.

Nu försöker jag ju få henne att somna själv (sedan någon vecka tillbaka) samtidigt som hon ändå känner mig, min närvaro och värme MEN ligger stilla, inget gung eller annat sådant. Vi fick ett avbrott i helgen eftersom vi har lite fest här hemma i lördags och igår kväll var vi inte hemma fören efter läggdags och hon somnade i bilen. Därför tog det lite längre tid i dag men vi ska se till att vi är konsekventa så ska nog det här bli bra. Huvudsaken är att vår lilla tjej känner sig trygg och vi inte bara lämnar henne när hon är ledsen.

Olivia två dagar gammal. Rödmosig och svullen (och hade somnat vid bröstet).